Sveriges kolbudget

Ett sätt att konkretisera målen för Parisavtalet är att beräkna hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut i atmosfären innan den globala temperaturen stiger till en viss temperaturnivå. Detta kallas kolbudget eller koldioxidbudget. Genom att subtrahera redan orsakade utsläpp och anta att de årliga utsläppen håller sig på samma nivå framöver, ges antal år kvar till överskridande av respektive temperaturhöjning.

Det finns ingen officiell kolbudget för Sverige, men forskare vid Uppsala universitet har använt en modell utvecklad vid Tyndall Centre i Manchester för att bryta ner den globala budgeten till lokal nivå, utifrån historiska utsläppsnivåer och ekonomiska förutsättningar.

Sverige får inte släppa ut mer än cirka 260 miljoner ton koldioxid från och med år 2021, om vi ska leva upp till Parisavtalet. Med de senaste årens utsläppsnivåer tar vår koldioxidbudget slut efter fem år, dvs år 2026. Utsläppen skulle behöva minska med 17 procent per år för att hålla budget, se illustration i figuren nedan.

Forskarna vid Uppsala universitet har tillsammans med organisationen Klimatsekretariatet räknat fram koldioxidbudgetar för alla län. Utsläppen minskar på de flesta håll, men långt ifrån tillräckligt. I en av tre län går utvecklingen till och med åt fel håll.

Koldioxidbudgeten inkluderar huvudsakligen territoriella utsläpp, med andra ord de som sker inom länet. Vissa konsumtionsbaserade utsläpp, som regionens del av utsläpp från utrikes sjöfart och flyg, har också räknats in.

Klimatforskaren Kevin Andersson har tidigare beräknat en kolbudget för Sverige från år 2018. Då hade Sverige 5-10 år kvar med dåvarande utsläppsnivåer, och en minskningstakt på 10-15 % per år krävdes för att klara Parisavtalet. Dessa siffror kan jämföras med Sveriges klimatlag, där minskningstaken är 6% per år och Global Carbon Law, där minskningstakten är 7% per år.