Parisavtalet

På det internationella klimattoppmötet i Paris i december 2015 (COP21) tog världens länder ett gemensamt beslut att stödja Parisavtalet. Den 4 november 2016 trädde avtalet ikraft. 194 Länder har undertecknat avtalet och i maj 2019 hade 185 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.

Några av de viktigaste punkterna i avtalet är:

• Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader
• Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år
• Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer

Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader, med en strävan begränsa den till 1,5 grader. Avtalet innebär också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. En global översyn av de samlade åtagandena kommer att ske vart femte år med start 2023.

Avtalet innebär att industrialiserade länder stöttar utvecklingsländer med klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad till arbete med både utsläppsbegränsningar och klimatanpassning.

Till Parisavtalet hör den så kallade regelboken, som är ett gemensamt regelverk för hur länderna ska genomföra sitt klimatarbete under Parisavtalet. Regelboken, även kallad Katowice climate package, beslutades på COP24 i Polen 2018 och är ett detaljerat regelverk för hur länderna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden under Parisavtalet. Det finns också regler för hur man ska följa upp hur det globala klimatarbetet svarar mot målen i Parisavtalet.

Parisavtalet på svenska på regeringens webbplats

Källa: Naturvårdsverket.