Risker och konsekvenser av klimatförändringen
Att förändring av den globala medeltemperaturen på några enstaka grader har stor påverkan på klimatet kan vara svårt att ta in. Men faktum är att jordens medeltemperatur under den senaste istiden bara var ca 5 grader kallare än idag. Då var hela norra Europa täckt med is. Så vad händer om vi värmer upp jorden ytterligare 5 grader?
Det finns ingen exakt förutsägelse på hur jorden kommer att se ut vid olika temperaturnivåer. Dels beror det på hur vi människor anpassar oss till uppvärmningen, dels är det osäkert hur snabbt jorden värms upp och framförallt är klimatets återkopplingar osäkra. Ett exempel på en återkoppling är att isavsmältning i Arktis frigör havsyta, som är bättre än isen på att ta upp värme, det gör att uppvärmningen ännu fortare. Vid en viss tröskel kan vissa system i klimatet bli självuppvärmande och förändringen oåterkallelig (Läs med om ”tipping points”).
Figuren nedan är från och beskriver hur stora riskerna är för varje grad som temperaturen stiger. Temperaturförändringen beskrivs relativt perioden 1986-2005 (vänster skala) och perioden 1850-1900 (höger skala, motsvarar förindustriell tid). Riskerna är uppdelade i fem grupper som FN:s klimatpanel själva benämner som ”anledningar till oro”. Riskens storlek är i figuren färglagd: vit (oupptäckbar), gul (måttlig), röd (hög), lila (mycket hög). Nedan följer en beskrivning av varje kategori samt riskerna associerade till den, relativt 1986-2005 (vänstra temperaturskalan).
- Unika ekosystem: Vårat nuvarande klimat ligger inom den gula markeringen, dvs vissa av våra ekosystem är redan i riskzonen för stor påverkan av klimatförändringen. Om temperaturen stiger ytterligare kommer fler områden utsättas för risk. Hos system med begränsad anpassningsförmåga är riskerna mycket stora redan vid 2 graders uppvärmning, till exempel Arktis istäcke och korallrev över hela jorden.
- Extrema väderhändelser: Risker till följd av värmeböljor, skyfall och stigande havsnivå är redan måttliga för stora delar av jorden. Med ytterligare 1 grads uppvärmning ökar risken till ”hög”. Det är framförallt värmeböljor och dess hälsorisker som ökar ytterligare med ännu högre temperatur.
- Geografisk fördelning: Risker är ojämnt fördelade över jorden och är generellt högre i fattigare länder. Riskerna är i nuläget måttliga, framförallt pga uppvärmningens påverkan på jordbruk och vattentillgång. Riskerna för ökad ojämlikhet är höga vid uppvärmning över 2 grader.
- Indirekta risker: Indirekta risker kan till exempel vara hur den globala ekonomin påverkas då ekosystem slås ut och dess ekosystemtjänster går förlorade. Risken är måttlig för ytterligare uppvärmning med mellan 1 och 2 grader. Risken är hög vid 3 graders uppvärmning och fortsätter att öka med ökad temperatur.
- Oåterkalleliga händelser: Vid vissa temperaturer kan förändringar ske som är oåterkalleliga (så kallade ”tipping points”). Riskerna är måttliga vid uppvärmning upp till 1 grad. Arktis och korallrev visar redan nu tecken på oåterkallelig förändring. Riskerna ökar vid 2 graders uppvärmning och är höga vid 3 grader. Vid 3 grader kommer havsnivån ha ökat dramatiskt pga smältande isar.
Konsekvenser vid olika uppvärmningsnivåer
Världsnaturfonden WWF har sammanställt konsekvenser vid olika temperaturnivåer utifrån flera IPCC-rapporter. Klicka på figuren nedan för att se större bild.
