Sveriges klimatlag
Sveriges klimatminister Isabella Lövin undertecknar klimatlagen i februari 2017.
Sveriges klimatlag är en del av det klimatpolitiska ramverket som risdagen röstade igenom år 2017. Ramverket baseras på en överenskommelse inom Miljömålsberedningen, där representanter från sju av riksdagspartierna ingår, vilket gör att ramverket har ett brett politiskt stöd. Ramverket består av tre delar: klimatlagen, klimatmålen och klimatpolitiska rådet.
Klimatlagen
Klimatlagen innebär att regeringens politik ska utgå ifrån klimatmålen. Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås. Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i statsbudgeten.
Klimatmålen
- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Mer konkret betyder det att utsläppen från verksamheter inom Sverige senast år 2045 ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att klara de återstående 15 procenten får kompletterande åtgärder räknas in, som ökade upptag av koldioxid i skog och mark eller investeringar i förnybart i andra länder. Efter 2045 ska utsläppen vara negativa, alltså att de kompletterande åtgärderna ska leda till större upptag och minskningar än de svenska utsläppen.
- Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Inrikes flyg räknas dock inte in i detta mål eftersom de utsläppen regleras i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.
- Utsläppen i Sverige som inte omfattas av EU ETS ska senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990 och senast år 2040 vara minst 75 procent lägre. För att nå målen till år 2030 och 2040 får högst 8 respektive 2 procentenheter av utsläppsminskningarna ske genom kompletterande åtgärder.
Klimatpolitiska rådet
Rådet ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. Rådet ska bland annat utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden gynnar eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen. Rådet består av ledamöter med expertkompetenser inom miljö, klimat, ekonomi och statskunskap och kansliet finns hos Formas.
Läs mer: Sveriges klimatpolitiska ramverk, Klimatpolitiska rådet.